imposant.
Vad betyder imposant?
- 1som har imponerande yttre egenskaper
ofta med tonvikt på storlek
”en imposant kyrkobyggnad” · ”en imposant personlighet som ensam kunde fylla en scen”
Synonymer till imposant
Synonymgrupp 1
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Var används imposant mest?
Högst frekvens i romaner.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs imposant?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| imposant | grundform |
| imposanta | positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är) |
| imposante | bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv) |
| imposantare | obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv) |
| imposantast | superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
| imposantaste | superlativ · plural · attributiv (före substantiv) |
Visa fler böjningsuppgifter
- imposant
- imposant
- imposanta
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- imposant
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (imposant)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- imposant
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- imposantare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- imposantare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- imposantare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- imposanta
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- (imposant)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- imposanta
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- imposantare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- imposante
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- imposantaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- imposantast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposant
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- imposant
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- imposantast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- imposantare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- imposantaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (imposant)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Imposant i en mening
Ett fotografi i Poste Restante har som sekundär bild en oljemålning, en halvbild av en imposant man ( bild 68 ).
Mr Wilson fäller allt slags villebråd på ett mycket imposant sätt.
Förhörslokalen i reprsentanthuset är mindre imposant och där är även trängre.
Visa fler exempel
Trion hade kommit överens om att Wringer Fleasom var den lämpligaste miljön eftersom inredningen var så imposant och dämpad och just för att det inte var en byrå som brukade handlägga kriminalfall.
I det ljudande konstverket i konstnärskollektivet Candylands monter har Ola Marklund satt upp en imposant stol – en kopia av hans pappa skulptören Bror Marklunds.
Stadshustornet tittade på oss från andra stranden, en typisk kuksymbol brukade Johanna säga, makten och härligheten rätt upp i skyn, stor och svällande och imposant.
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
Ordets historia
Spår av imposant i äldre språkbruk.
sedan 1785
av franska imposant med samma betydelse, ursprungligen pres. part. av imposer ’ålägga; imponera’; besläktat med imponera
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
- Språkbanken. (2025). SO 2009.
- Wiktionary / DBnary
- Synonymordboken
- FLEX
- Braxen
- Blingbring
- AKADEMISKA
- SKÖNLIT (1980)
- DN (1987)
- SKÖNLITT (1999)
- WEBBNYHETER (2012)
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.