SVENSK ORDBOK

enrådighet.

/ˈ̀eːn.roː.dɪ.hˌeːt/

Vad betyder enrådighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara enrådig

Hur böjs enrådighet?

Ett urval av böjningar av enrådighet
BöjningGrammatisk form
enrådighetgrundform
enrådighetengrundform · bestämd · utrum
enrådighetensgenitiv · bestämd · utrum
enrådighetsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
enrådighet
enrådighetens
genitiv · bestämd · utrum
enrådighet
grundform · obestämd · utrum
enrådighets
genitiv · obestämd · utrum
enrådigheten
grundform · bestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Enrådighet i en mening

Formellt parlamentarisk liksom Englands är Norges författning i verkligheten grundad på stortingets enrådighet : den kan karaktäriseras som ett stortingsenvälde.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.