SVENSK ORDBOK
egenvillig.
Vad betyder egenvillig?
Adjektiv
- 1av egen vilja, utan påverkan av andra; självvillig, frivillig
Hur böjs egenvillig?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| egenvillig | grundform |
| egenvilliga | bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv) |
| egenvillige | bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv) |
| egenvilligt | positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
Visa fler böjningsuppgifter
- egenvillig
- egenvillig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- egenvillig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- egenvilliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- egenvilliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- egenvilligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- egenvilligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- egenvilliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- egenvilligt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- egenvillige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Källor på den här sidan
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.