SVENSK ORDBOK

dryftning.

/drˈ̀ʏft.nˌɪŋ/

Vad betyder dryftning?

Substantiv
  1. 1
    det att dryfta något; tillfälle då något dryftas

Hur böjs dryftning?

Ett urval av böjningar av dryftning
BöjningGrammatisk form
dryftninggrundform
dryftningargrundform · obestämd · utrum · plural
dryftningarnagrundform · bestämd · utrum · plural
dryftningengrundform · bestämd · utrum · singular
dryftningarnasgenitiv · bestämd · utrum · plural
dryftningarsgenitiv · obestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
dryftning
dryftningen
grundform · bestämd · utrum · singular
dryftnings
genitiv · obestämd · utrum · singular
dryftningarnas
genitiv · bestämd · utrum · plural
dryftning
grundform · obestämd · utrum · singular
dryftningars
genitiv · obestämd · utrum · plural
dryftningarna
grundform · bestämd · utrum · plural
dryftningens
genitiv · bestämd · utrum · singular
dryftningar
grundform · obestämd · utrum · plural

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Dryftning i en mening

Denna tanke var af nationalekonomiska föreningen upptagen till dryftning vid dess sammanträde i torsdags afton.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.