SVENSK ORDBOK

dioskur.

/diː.o.skˈ́ʉːr/
Se böjningar ↓

Vad betyder dioskur?

substantiv
  1. 1
    endera av två oskiljaktiga kamrater

    ”de båda dioskurerna Helan och Halvan”

Hur böjs dioskur?

Ett urval av böjningar av dioskur
BöjningGrammatisk form
~en ~erBöjningsuppgift

Ordets historia

Spår av dioskur i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1858

till grekiska Dios´kouroi ’Zeus’ söner’ (Kastor och Pollux); Dios´ är genitiv av Zeus

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.