SVENSK ORDBOK
avsvärjelse.
Vad betyder avsvärjelse?
Substantiv
- 1det att avsvära sig; uttalande varigenom någon avsvärjer sig
Hur böjs avsvärjelse?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| avsvärjelse | grundform |
| avsvärjelsen | grundform · bestämd · utrum · singular |
| avsvärjelser | grundform · obestämd · utrum · plural |
| avsvärjelserna | grundform · bestämd · utrum · plural |
| avsvärjelsens | genitiv · bestämd · utrum · singular |
| avsvärjelsernas | genitiv · bestämd · utrum · plural |
Visa fler böjningsuppgifter
- avsvärjelse
- avsvärjelsen
- grundform · bestämd · utrum · singular
- avsvärjelse
- grundform · obestämd · utrum · singular
- avsvärjelses
- genitiv · obestämd · utrum · singular
- avsvärjelsers
- genitiv · obestämd · utrum · plural
- avsvärjelsens
- genitiv · bestämd · utrum · singular
- avsvärjelsernas
- genitiv · bestämd · utrum · plural
- avsvärjelser
- grundform · obestämd · utrum · plural
- avsvärjelserna
- grundform · bestämd · utrum · plural
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Källor på den här sidan
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.